Teaterlärare: Viktigt att barn får utforska utan rädsla för att misslyckas

Fyra frågor till teaterlärare mecki korpela!

Hur kom du in på den här banan?

Jag upplevde att jag verkligen inte hade något läshuvud i gymnasiet och inte heller något brinnande intresse för något annat ämne. Jag har gått både på musikinstitut och handarbetsskola som liten och sedan blivit aktiv inom amatörteaterverksamheten så det kändes naturligt att söka sig till teatern. Det var inte helt självklart för mig att det skulle bli just pedagogik men redan på inträdesprovet till scenkonst så kände jag att det är här jag hör hemma och jag trivs väldigt bra som teaterlärare. Man får ju vara både konstnär och pedagog och dela konsten med barn och unga!

Vad är det som tilltalar dig med teatern?

För mig så är teatern tilltalade för att jag på ett tryggt och mångsidigt sätt kan experimentera med känslor och annorlunda personligheter. Speciellt som yngre var det väldigt lockande att få vara nån annan emellanåt.

Vad saknar du inom konstpedagogiken?

Erkännande. Vi gör ett jätteviktigt jobb men väldigt få känner till det. Sedan förstås utrymmen, pengar tid… Men jag tycker om att jobba för att höja vår status i samhället och öka vetskapen om konstpedagogik!

När eller hur märker du att konstpedagogiken känns som bäst eller fungerar som bäst?

När du ser elever inse att de gjort stora framsteg och/eller kan motivera sina val eller ställa rätt frågor. Eller när någon som till exempel har varit väldigt blyg mitt i allt kommer in och vågar ta mycket plats. Eller sedan när jag lyckas skapa ett tryggt utrymme där eleverna får vara sig själva, uttrycka sig som de vill och utforska utan rädsla för att misslyckas.

Inforuta:

Namn: Mecki Korpela

Jobbar som: teaterlärare på Åbolands Teaterskola i Åbo och Pargas. Utbildad dramainstruktör, ämneslärare och scenkonstpedagog

Favoritresurs: Mina kolleger, oftast går jag först dit. Sen finns det mycket litteratur, och hemsidor, till exempel http://dramamenu.com. Jag rekommenderar också böckerna med samma namn.