Litteraturen ger verktyg för livet
Intresset för skrivande är stort. Den nya biämneshelheten Litterärt skapande vid ÅA lockar studerande, medan ordkonsten bidrar till att väcka skaparlusten hos barn och unga.
– Litteraturen ger oss färdigheter för resten av livet, säger ordkonstlärare Luukas Lammi.
-
Vad: En biämneshelhet inom fakulteten för litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.
För vem: Kurserna är öppna för alla studerande vid Åbo Akademi. Riktar sig till dig som vill stärka och fördjupa ditt skrivande på skönlitterär grund, i en rad olika genrer.
Hur: Förverkligas både som närstudier och digitala kurser.
Innehåll: Litterärt skapande, litteraturens former, litteraturen i offentlighet och samhälle, bilderbokens estetik samt barn- och ungdomslitteratur. I kursbrickan finns även kurser i ordkonst, performativa och och didaktiska perspektiv på konstämnen och olika konstbaserade produktioner med och för barn och unga.
Källa: Åbo Akademi
– Ordkonst hade absolut varit min grej om det funnits när jag gick i skolan. Tänk att få leka med ord och berättelser och få utrymme att själv vara kreativ.
Det säger Luukas Lammi, ordkonstlärare och blivande modersmålslärare. Under vintern har han undervisat i ordkonst för barn i lågstadieåldern i Åbo, och till hösten fortsätter han med nya grupper. Och bland dem förhoppningsvis också en kurs för elever i årskurserna 7–9.
– Med lite äldre barn tänker jag mig att vi kan lyfta även tyngre teman i litteraturen, bekanta oss med klassiker och samhällslitteratur och kanske även ta upp litteraturen som ett sätt att behandla olika trauman.
Luukas Lammi är ordkonstlärare och blivande modersmålslärare, som trivs med att få inspirera deltagarna. Foto: Privat
Vad är det då i ordkonsten som fascinerar?
Luukas Lammi pratar om upptäckarglädjen, men också om att bejaka impulser och kreativiteten hos barnen.
– Jag brukar akta mig för att ge för många råd eller peta alldeles för mycket i deras texter. Som ordkonstlärare är du mer en mentor och inspiratör som ska ge deltagarna verktyg för att jobba kreativt med texter.
Han är också noggrann med att visa att man inte behöver förlora fantasin bara för att man blir vuxen.
Allt fler vill skriva
Det stora intresset för skrivande är något man tagit fasta på även inom Åbo Akademi. Den nya biämneshelheten Litterärt skapande innehåller en bred kurspalett med kurser i allt från samhällslitteratur och bilderbokens estetik till just ordkonst. Bakgrunden till satsningen handlar om att svara på en tydlig efterfrågan:
– Det finns just nu ett stort intresse för skrivande bland våra studerande. Och det är inte bara unga med författardrömmar, utan studerande från olika inriktningar som vill förbättra sina egna skrivkunskaper, säger professor Mia Österlund.
Biämneshelheten är ett sätt att täppa till den lucka som funnits ända sedan Åbo Akademis tvååriga författarutbildning lades ner. Redan då i början av 2000-talet fanns ett stort intresse för litterärt skrivande och många som utexaminerades hittas i dag hos de stora förlagen. Men nu är det alltså inte författardrömmarna som nödvändigtvis är i fokus, utan tanken är att bredda innehållet och lyfta in det litterära skrivandet på ett bredare plan. Det kan handla om allt från nya grepp i essäer och att skriva litterära reportage till att plocka in skönlitterära metoder i avhandlingar och andra vetenskapliga texter. De studerande får öva sin förmåga att analysera och komponera skönlitterära texter, att ge och ta kritik och reflektera över skrivprocessens olika delar. Det handlar även om konkreta analys- och skrivövningar i olika genrer, medan gästlärare i form av verksamma författare, praktiska övningar, seminarier och studiebesök ska bidra till att skapa förståelse för det egna skrivandet och hur det fungerar i mötet med olika läsare.
Professor Mia Österlund ansvarar för litteraturundervisningen vid Åbo Akademi. Foto: Åbo Akademi Markku Koivumäki
– En annan målgrupp är ordkonstpedagoger. Ju fler sådana vi har, och ju mer kunskap de har, desto enklare är det att uppfylla målsättningarna om regional jämlikhet i fråga om ordkonsten och även jämlikheten i förhållande till utbudet på finskt håll, säger Mia Österlund.
I egenskap av professor har hon valt att ta bort vissa tröskelkrav, vilket innebär att målgruppen breddats – i dag har alla studerande på Åbo Akademi möjlighet att delta i kurserna som ingår i den litterära biämneshelheten. En del förverkligas som närstudier i Åbo och Vasa, medan andra är digitala. Ett annat konkret projekt som Skapa-satsningen ska resultera i är en antologi i litterärt skapande, som förverkligas som ett samarbete med den pedagogiska fakulteten i Vasa.
– Tanken med den är – precis som i projektet i helhet – att tänja gränserna för det vetenskapliga skrivandet. Kan man till exempel göra en avhandling i diktform eller som en bilderbok?
– Jag är överlag mycket nöjd med konceptet, och det säger också våra lektorer. Det här läsåret har kring 50 studerande fördjupat sig i litteraturen. Många av dem är våra huvudämnesstuderande här i Åbo, men vi har också till exempel en distansstuderande i Enare, farmaceuter och juridikstuderande i en härlig mix. Och nivån är dessutom hög. Jag fick nyligen höra att vår lektor Maria Lassén-Seger är imponerad av kunskapsnivån – och att imponera på henne är inte alldeles enkelt!
Stort ordförråd och rikt språk
Luukas Lammi är ett bra exempel på det som Mia Österlund pratar om – en mångkompetent litteraturvetare med uppdrag att sprida kunskapen vidare. Hans eget litteraturintresse väcktes tidigt. Han är uppvuxen i en läsande familj och hittade tidigt bibliotekets fantasyhylla. Läsandet i kombination med en inspirerande modersmålslärare i gymnasiet ledde honom vidare till studier i litteraturvetenskap. Framtidsplanen är att jobba som modersmålslärare.
– Att leda ordkonst är till stor del samma sak som att vara modersmålslärare, men ordkonst är förstås en mycket friare form av språkinlärning och skapande. Genom ordkonsten utvecklas ett kreativt tänkande som du har nytta av resten av livet, i många olika sammanhang. Du utvecklas språkligt, får ett stort och mångsidigt ordförråd och ett överlag rikare språk, säger han.
Ordkonst lockar både pojkar och flickor som vill upptäcka glädjen i att leka med ord och texter. Foto: Privat
Ordkonsten erbjuder även en arena där du får lära dig att ta emot och ge feedback, kommentera andras texter samt att läsa högt och uppträda inför andra.
Luukas Lammi ser ett tydligt mönster i deltagandet. Många av de som väljer ordkonsten är bokslukare. Ofta har de också andra kreativa hobbyer som teater eller bildkonst. De är pratsamma och idérika.
– Glädjande nog har jag på mina kurser haft både pojkar och flickor, och jag hoppas att det ser likadant ut på högstadiet, säger han.
Mia Österlund lyfter fram det faktum att flera aktörer nu jobbar på många olika plan – mot samma mål.
– Medan vi funderar på det akademiska skrivandet och litteraturens roll i vetenskapliga texter, finns det projekt och ordkonstpedagoger runt om i Svenskfinland som rent konkret och tillsammans med barn och unga lyfter fram konsten och litteraturen i form av kurser och workshoppar, det vill säga grundarbete på fältet. Båda behövs, och kombinationen leder förhoppningsvis till att vi lyckas lyfta konsten till en ny, betydligt mer jämlik nivå – ett Svenskfinland där alla har lika stor tillgång till konst- och kulturämnen, både i skolan och på fritiden.