Robot eller människa – vet du vem som producerat din favoritlåt?
AI-genererade låtar högt uppe på topplistorna, robotar som konkurrerar ut låtskrivare och frågetecken kring upphovsrätten. Det här är redan verklighet, och vi har bara sett början, tror musikern och juristen Anton Ylikallio.
-
Vem: Musiker och jurist. Född och uppvuxen i Vasa, och numera bosatt i Tammerfors tillsammans med sin familj.
Gör: Universitetslektor vid juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, kursrektor för Martin Wegelius-institutet och styrelseordförande för Musikfestspelen Korsholm.
Bakgrund: Musikmagister från Sibelius-Akademin, med huvudämnet piano. Är även utbildad jurist vid Helsingfors universitet.
Aktuell med: Doktorsavhandlingen Musical Works, Copyright, and Generative AI: Legal Perspectives on Originality and Authorship.
När är en låt tillräckligt originell för att du ska räknas som upphovsman? Kan man säga att det är din låt om du gett AI i uppdrag att producera en svängig dansbandslåt och skrivit några promptar? Den här frågan har sysselsatt musikern och juristen Anton Ylikallio de senaste fem åren. Och svaret är kanske: en människa kan få upphovsrätt för AI-producerad musik, men det krävs mer än en bra prompt.
– Kärnan är skapandet, att du genom dina kreativa val har tagit fram ett verk som återspeglar din personlighet, säger han.
Resultatet av Anton Ylikallios intresse är doktorsavhandlingen Musical Works, Copyright, and Generative AI: Legal Perspectives on Originality and Authorship. Han disputerade vid Helsingfors universitet i oktober 2025, och forskningen gav mersmak – redan nu är han på gång med fler artiklar på samma ämne.
– I egenskap av musiker är det intressant att fundera på upphovsrättsliga frågor och dess förhållande till samhället. Plattformar som Google, Meta och Amazon utövar i dag en betydande makt både mot enskilda konsumenter och mot offentliga makthavare och stater, genom att de kontrollerar central digital infrastruktur och sätter ramarna för hur innehåll skapas, distribueras och görs tillgängligt. Men hur ska vi förhålla oss till de stora internetplattformarna, kan lagstiftningen i tillräcklig mån trygga konsumenternas och medborgarnas rättigheter? Utöver detta är även immateriella rättigheter, som varumärkesrätt och patenträtt, en helhet jag gärna lär mig mer om.
Anton Ylikallio tror att den största AI-hypen kommer att avta om några år och att det är först då vi ser vad vi egentligen kan använda den till och var den största nyttan finns.
Foto: Viktor Olaus Nygård
Äkta eller falsk?
Det som fångade Anton Ylikallios intresse för upphovsrättsliga frågor var en video där två proffsviolinister fick lyssna på två olika musikstycken och sedan gissa vilket som är äkta – skapat av en människa – och vilket som är skapat med hjälp av artificiell intelligens.
– Båda styckena var väldigt bra och det var omöjligt att avgöra vilket som var skapat av musikern. Inte heller violinisterna gissade rätt. Det var då jag började fundera på juridiken – vem ska egentligen räknas som upphovsman för ett verk som produceras med hjälp av AI?
I dag är internet och sociala medier fyllda av AI-genererat innehåll, men när Anton Ylikallio inledde sina studier var det inte lika vanligt. Musikvideon han såg var ovanligt bra för att vara producerad år 2020. Då hade ännu inte ChatGPT gjort sitt intrång och AI-musiken var överlag fortfarande ganska primitiv och lätt att känna igen i flödet.
– ChatGPT visade för den breda massan att vem som helst kan skapa högklassigt innehåll med hjälp av AI. De senaste åren har AI-modellerna utvecklats i rasande takt. I dag är AI-genererat innehåll inte bara vanligt, utan också ofta av hög kvalitet, samtidigt som programmen är lätta att använda.
AI eller människa? Anton Ylikallio säger att en erfaren musikproducent kan höra variationer i soundet.
Foto: Johan Hagström
Ett fall för rätten
Enligt Anton Ylikallio finns det två aspekter som är avgörande, rent juridiskt. Det ena är det faktum att AI bygger på att man samlar in en massa människoskapade verk och på basen av AI-analyser av det insamlade materialet genererar nytt innehåll som liknar det man matat in.
– Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att kontrollera kopieringen, vilket gör att själva inmatningen är ett problem. För att kunna mata in verket i AI måste man nämligen framställa en kopia, vilket strider mot upphovsrätten.
Både i USA och i Europa har domstolar prövat liknande fall. Nyligen dömde en tysk domstol Open-AI för upphovsrättsintrång, efter att den tyska upphovsrättsorganisationen GEMA stämt dem. Fallet handlade om att ChatGPT genererar sångtexter ur skyddade låtar, vilket leder till intrång. Och i Danmark finns just nu ett lagförslag där man säger att artister har rätt till digitala efterlikningar (deep fake) av sina uppträdanden. Tanken är att man inte ska få använda sig av en verklig artists röst för att skapa en syntetisk ljud- eller videofil.
Den andra centrala frågan som Anton Ylikallio undersökt är när ett verk kan anses vara så originellt att skaparen åtnjuter upphovsrätt. Logiken bakom upphovsrätten är enligt Anton Ylikallio enkel – den som skapar ett verk har också upphovsrätten. Lika enkelt är det att en maskin inte kan vara en upphovsinnehavare.
– Men vad händer då om en människa skapar en rad promptar som hjälper maskinen att skapa en låt, vem är det egentligen som skapat låten? När är de kreativa valen så pass originella att det kan kallas ett verk?
Han illustrerar med ett exempel: Om du skriver prompten ”skapa ett dramatiskt orkesterstycke” så kan musiken inte räknas som ett upphovsrättsligt skyddat verk. Men om en lång rad av promptar ber AI förfina verket – ”ändra introt så att det är lite lugnare”, ”mer trumpeter och snabbare tempo i mitten av stycket” och ”använd lite längre melodifraser” – då kommer man allt närmare de mänskliga val som formar de musikaliska egenskaperna.
– Jag tror att de mest centrala konstnärliga valen fortsättningsvis måste göras av en människa. På samma sätt som att AI säkert kunde ha skrivit den här artikeln, men den skulle knappast vara lika bra och läsvärd.
AI-genererad musik är numera vardag, och få kan avgöra om musiken är skapad av en människa eller en robot. Foto: Pixabay
Svåra avgöranden
Anton Ylikallio har även tittat på hur man historiskt har bedömt svåra fall där man haft två ganska likadana musikstycken och misstänker att det ena har kopierat det andra.
– Den juridiska frågan är huruvida det finns allmänna byggstenar inom musiken – som skalor, genrer och ackord – som alla kan använda utan att det räknas som plagiat. Juridiken måste kunna dra en gräns för när någonting anses vara så allmänt att det inte behöver skyddas.
Upphovsrättslagen är överlag väldigt allmänt formulerad och nu är det juristernas och
domstolarnas uppgift att försöka applicera reglerna på AI-genererade verk. Än så länge har det inte förekommit något rättsfall i Finland, men Anton Ylikallio säger att det bara är en tidsfråga.
– Just nu kretsar rättsfallen kring insamlandet av verk, men nästa våg handlar sannolikt om användningen av AI för att skapa nya verk.
I videon från 2020 bommade du, men hur är det idag – känner du igen musik som producerats med hjälp av AI?
– Det är väldigt svårt, speciellt när det gäller bakgrunds- eller utfyllnadsmusik. En erfaren musikproducent kan eventuellt höra variationer i soundet, ofta är det sångstämman som kan kännas lite oäkta. Men det finns många bra verktyg och både programvarorna och producenterna blir allt bättre.
Även statistik och lyssnarsiffror visar att AI-musik är här för att stanna. I november 2025 rapporterar brittiska The Guardian om en studie från plattformen Deezer där det varje dag laddas upp 50 000 nya AI-skapade låtar, vilket motsvarar 34 procent av all ny musik på plattformen. Även i många andra länder finns AI-låtar med på olika topplistor. Svenska SVT:s genomgång visar att 36 procent av alla låtar på Spotifys lista över virala låtar i Sverige är AI-genererade.
I Deezers undersökning uppger 97 procent av 9 000 tillfrågade att de inte kan höra skillnad på musik som skapats av AI-och av riktiga musiker.
Finns det då några faror med AI-musiken?
Anton Ylikallio säger att anden redan släppts ut ur flaskan och att vi helt enkelt behöver lära oss hantera utvecklingen – även utöver juridiken. I bästa fall utvecklas tekniken till ett användbart verktyg.
– En farhåga är att den AI-genererade musiken tar våra jobb. Och till viss del kan jag hålla med. De jobb som framför allt är hotade är så kallade ingångsjobb i kreativa branscher. Vem vill till exempel köpa katalogmusik när man snabbt, enkelt och billigt kan skapa egen? Följden kan i värsta fall vara att vi har färre intressanta och begåvade artister som vill ge sig in i branschen. En annan uppenbar utmaning är energiåtgången – ju mer vi lär våra AI-robotar, desto mer av jordens resurser används.
Sonja Finholm