“Hurja” mångsidig verksamhet vid hurja piruetti

När det händer något nytt inom dans- eller cirkusundervisningen är Hurja Piruetti Västra Nylands dansinstitut oftast med i främsta ledet. Dansinstitutet, som grundades av Katja Köngäs år 1995, har idag cirka 600 elever och undervisningen sker på tre språk, svenska, finska och engelska. Huvudsätet är i Karis, med verksamhet också i Fiskars, Billnäs och Ekenäs. 

“Hurja” många projekt

När man bekantar sig med Hurja Piruettis webbsidor möts man av en lång rad beskrivningar på stora projekt. Genom dansen har barn och ungdomar behandlat allt från språk- till klimatfrågor. Hurja Piruetti har bland annat representerat Finland som Ung kulturambassadör och genom det har gupper besökt Färöarna, Spanien, Italien, Norge, Danmark, Turkiet, Ungern, Australien, Island och Sydafrika.

Katja är en idéspruta som själv sparkat igång de flesta av de största projekten. Som till exempel projektet “Dansselfien”, ett projekt som inleddes med att Katja kontaktade helt “random” dansskolor i Danmark och på Island. Det ledde till att unga dansare samlades i alla tre länder för att utforska tre teman; möten, kontakt och vänskap. Slutresultatet blev en halvtimmes produktion som förevisades på Edinburghs kulturcenter på Island. 

– När deadlinen för att ansöka projektpengar börjar närma sig, är man så nödd och tvungen att hitta på något för att hålla igång verksamheten. Vårt system med grundläggande konstundervisning är dessutom så unikt och väcker intresse utomlands. Det är en exportvara som vi borde satsa mera på!

Mellanmål och stipendier

När coronapademin slog till valde Katja att utvidga. 

– Jag ville att ungdomarna skulle ha ett större utrymme för att också kunna samlas före och efter lektionerna. Det gäller också att hitta sponsorer. Den lokala restaurangen KW ger oss några veckor varje höst lådor med äpplen, så att eleverna också har lite mellanmål när de kommer till lektionerna, ofta direkt från skolan. Till vårmatinéerna får vi 5–6 stipendier av lokala företag som vi sedan kan dela ut till exempel åt elever som sprider positiv anda och engagerar sig i vår verksamhet. 

Finlandsmodellen för hobbyverksamhet

Katja samarbetar också mycket med skolorna i regionen. Åren 2016–2020 tog dansinstitutet del av Undervisnings- och kulturministeriets spetsprojekt där barn och ungdomar erbjöds gratis grundläggande konstundervisning under eller strax efter skoldagens slut. Pilotprojektet ledde sedan till Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Inom ramen för Finlandsmodellen erbjöd Hurja Piruetti läsåret 2021–22 sammanlagt 11 verkstäder, under vilka eleverna i Karis och Ekenäs kunde ta del av lektioner i parkour och cirkuskonst.  

– Det finns både för- och nackdelar med Finlandsmodellen. Lönen är inte häv och inga ersättningar utbetalas för resor. Det känns i börsen, speciellt på glesbygden där avstånden är långa. Det är bra att ordna hobbyverksamheten genast efter skolan, men många unga, speciellt i högstadieåldern, vill inte alltid stanna kvar i skolan. Varför inte erbjuda en form med kultursedlar och låta ungdomarna välja och ta sig till lektionerna själva. Jag har all utrustning och utrymmen som fungerar, speciellt när man tänker på cirkuskonsten. Det skulle vara betydligt lättare att ordna allt i egna utrymmen, jämfört med att läraren skall bära med sig redskapen från en plats till en annan. Att undervisa i skolutrymmen, som ingen dessutom hinner städa eftersom de är i användning hela tiden, är inte heller fräscht eller trevligt för någon.  

Många aktörer har konstaterat att barnen och ungdomarna inte förbinder sig på samma sätt till en hobby när det är avgiftsfritt. 

– Det är fint att alla har en möjlighet att med låg tröskel bekanta sig med en hobbyverksamhet. Om de sedan blir intresserade att lära sig mera och fördjupa sig, kanske steget till den grundläggande konstundervisningen är kortare. Man kan också kombinera dessa – julen 2021 ordnade alla våra cirkuselever, både från grundläggande konstundervisningen och Finlandsmodellens klubbar, en gemensam föreställning.

Katja förevisar modeller för dräkter som planerats inför vårföreställningen 2022. En föreställning är ett samarbete med aktörer inom många olika områden.

Hållbar grundläggande konstundervisning 

I Nyfiken skolklass-projektet införde man dansen i olika skolämnen och genom Raseborgs stads kulturläroplan får cirka 300 elever i årskurs 5 dansa under ledning av en lärare från Hurja Piruetti. Andra stadiets elever från nejdens gymnasier kan också avlägga gymnasiediplomet i dans vid institutet. 

Hurja Piruetti har med dansen som medel deltagit i projekt som behandlat  klimatförändringar. I kollegiet har man också jobbat målmedvetet för att utveckla en mera hållbar grundläggande konstundervisning, något som gett fina resultat. Som den första läroanstalt som ger grundläggande konstundervisning klarade Hurja Piruetti auditeringen i maj 2022 och beviljades certifikat för hållbar grundläggande konstundervisning av Okka säätiö.  Certifikatet överlämnas officiellt åt dem vid ett tillfälle som ordnas i början av september 2022.

Elever med särskilda behov bör beaktas

Dansen förenar barn och ungdomar. Genom att göra saker tillsammans och jobba för ett gemensamt mål lär man sig att ta hänsyn till andra och också att lära känna sig själv. 

– Otaliga är de vänskapsband som knutits genom dansen, såväl i hemlandet som på resor utomlands, konstaterar Katja.

Med stöd från Utbildningsstyrelsen koordinerade Musikinstitutet Arkipelag ett projekt som stödde musiklärarna i deras arbetet med elever med särskilda behov. Projektet fortsatte även inom dansundervisningen och våren 2020 samarbetade danslärare från Hurja Piruetti och musikinstitutet Arkipelag kring gemensamma fortbildningar. Under rubriken “Elever med särskilda behov inom dans- och rörelseundervisningen” utbytte man erfarenheter och förde diskussioner om hur man kan beakta elever med olika inlärningssätt, öka tillgängligheten, inkludera dem i undervisningen och se till att de får en egen inlärningsstig. 

Ekonomisk kunskap behövs

Katja är född och uppvuxen i Sodankylä. Efter studenten vid danslinjen i Kuopio studerade hon ett år vid Västra Nylands folkhögskola. Efter det har det blivit fortsatta studier vid Konstakademin vid Åbo yrkeshögskola och magisterstudier vid Konstuniversitetet i Helsingfors. Mitt i allt detta har hon också hunnit jobba 13 år med HR-uppgifter inom finansvärlden.

– Det var lärorikt att syssla med budgeter och lönsamhetsberäkningar. Man fick en annan infallsvinkel och lärde sig att förstå hur en konstorganisation fungerar. 

Nu forskar Katja vid Lapplands universitet. För sin doktorsavhandling har hon intervjuat rektorer för olika dansskolor kring temat ledarskap och förvaltning inom den grundläggande konstundervisningen, ett ämne som ingen forskat i tidigare. 

På önskelistan; två biträdande rektorer

Beträffande det egna ledarskapet har hon klara önskemål.

– För att frigöra mera tid åt det egna utvecklingsarbetet skulle jag önska ha två biträdande rektorer i mitt team. En som ansvarar för det ekonomiska och en annan som jobbar med den operativa delen. Hurja Piruetti upprätthålls av en stödförening och får inte statsunderstöd. Vi har fallit på mållinjen flera gånger, vilket harmar mig yrkesmässigt. Det finns ju ingen annan läroanstalt här som ger fördjupade studier i dansundervisning eller allmänna studier i cirkus på bägge inhemska språken. Årsbudget ligger kring en halv miljon euro och min uppgift som rektor är nu främst att ansöka om projektmedel. Många lärare söker sig till oss för att få ta del av olika projekt, såväl i hemlandet som utomlands. Till min stora glädje orkar min lärarkår tro på att jag lyckas ordna jobb åt dem, år efter år.