Sarah fyller de vita fläckarna med färg

Vi tänker lokalt för barnen och regionalt för kulturen. Så sammanfattar projektledare Sarah Bergkulla sitt arbete inom Skapa-nätverket i Sydösterbotten.

• Fakta – Fem kommuner kring jämlik konstundervisning

  Vad: Ett av de projekt som genomförs inom Skapa.

  Var: Kristinestad, Kaskö, Närpes, Korsnäs och Malax.

  Målsättning: Att stärka, bredda och höja kvaliteten på konstundervisningen, göra konstundervisningen mer tillgänglig och jämlik samt att skapa en bestående samarbetsstruktur mellan kommunerna och övriga aktörer.

  Personal: Projektledare Sarah Bergkulla, kulturarbetare Emma Simberg och kommunikatör Malin Storhannus.

Sarah Bergkulla tar fram Katerina Janouch bok Ingrid och Ivar letar spöken och börjar läsa. Hon levandegör sagan med hjälp av ljud och ansiktsuttryck – den stränga spökläraren muttrar i skägget, medan de badande spökbarnen fnissar glatt när badskummet yr. Till och med knarret i vindstrappan får ett eget ljud.

– Genom att använda olika röstlägen, hela kroppen, gester och miner blir berättelsen mer levande, säger hon.

Vi är i Kaskö skola. Eller rättare sagt i daghemmet intill. Eleverna i klass tre och fyra har övat högläsning och nu ska de visa vad de kan. Innan de börjar läsa tar de ett djupt andetag och söker ögonkontakt med åhörarna, precis som de fått lära sig. I publiken sitter dagisbarnen och följer fascinerat med.

Eleverna i klass tre och fyra i Kaskö skola övar litterär gestaltning i form av högläsning tillsammans med dramapedagog Sarah Bergkulla.

Läraren Catarina Mikkonen säger att övningen är välkommen:

– Läsningen i skolan fokuserar oftast på läsförståelse, men här får vi in en helt annan aspekt, att läsa med inlevelse. Jag tänker att det här är något som behövs vid sidan av det faktabaserade läsandet. Också för att visa att det behövs olika färdigheter.

Tvärkonstnärlig skoldag

Sarah Bergkullas workshop i litterärt skapande är en del av en större helhet. Den här dagen har skolan besök av tre olika aktörer som jobbar med konst och kultur, och alla klasserna är involverade. Tanken är att ge eleverna ett smakprov på olika konstformer. Utöver att prova på litterärt skapande får de också dansa folkdans, utforska skrapteknik och skapa egen miniatyr av drömmarnas Kaskö (arkitektur). På plats finns utöver Skapa även representanter från barnkulturnätverket Bark och projektet Folkkultur i Sydösterbotten.

– Nedslag i skolorna i form av workshoppar är en av de metoder vi använder för att synliggöra kulturen, men vårt huvudfokus ligger på att skapa möjligheter för barn och unga att kunna ta del av en mångsidig konstundervisning på fritiden, säger Sarah Bergkulla.

Sarah Bergkulla är projektledare för Skapa-satsningen i Sydösterbotten och håller bland annat workshoppar i litterär gestaltning. Den här dagen är hon på plats i Kaskö skola.

Rapporten Mer än en hobby, som ligger som bakgrund för Skapa-satsningen, visar att Sydösterbotten är en jämförelsevis vit fläck på kulturkartan. Kommunerna är små och har inte alltid möjlighet att erbjuda ett så brett utbud, vilket medför en större risk för ojämlikhet. Men Sarah Bergkulla pratar varmt för samarbete över kommungränserna.

– Alla behöver inte ordna allt, utan man kan bra korsa kommungränsen. Kommunerna har också lite olika önskemål och vi försöker skapa det innehåll de efterlyser. Vissa saker genomför vi till exempel bara i Malax, medan annat fungerar för alla fem kommuner, säger hon.

Inom ramen för projektet har Sarah Bergkulla, i samarbete med Annina Ylikoski från Barnkulturnätverket Bark, också hjälpt kommunerna att uppdatera skolornas kulturläroplaner. Vissa har varit föråldrade, medan andra varit så omfattande att ingen riktigt orkat ta tag i dem, men nu har de förenklats och gjorts mer lättillgängliga.

– Vi vet ju alla att lärarna har fullt upp, så för att en kulturläroplan ska fungera i vardagen behöver den vara så pass enkel och kortfattad att den kan hänga på väggen i lärarrummet.

Sarah Bergkulla har också märkt att det finns en viss rädsla för konst- och kulturämnen både hos lärare och småbarnspedagoger. Men här kommer hon med ett lugnande besked:

– Man behöver inte kunna allt. Ofta handlar det om att ge barnen grunderna och inspirera dem. Samtidigt ser jag också en nyfikenhet bland pedagogerna, och den vill jag uppmuntra.

Att läsa en saga med inlevelse är ett bra sätt att öva sig på att prata inför publik.

Konst som nyckel till olika färdigheter

Sarahs dröm är att projektet ska resultera i ett bestående utbud av konst och kultur för barn och unga i alla åldrar. Hon hoppas att de samarbetsnätverk hon nu bygger upp ska bli långsiktiga och att både kommunerna och andra aktörer ska se nyttan. Musikinstitutet Legato är en viktig samarbetspartner och tanken är att på sikt kunna bredda deras utbud till att också gälla andra konstformer.

– Konst och kultur är i dag en självklar del av läroplanen, men vi vet också att den skapande processen är bra för oss. Genom konsten får vi ta en paus från vardagen och stiga in i en lugn bubbla. När vi skapar tränar vi det performativa och uttrycksfulla, men också koncentrationsförmågan. Genom konsten kan vi lära oss hantera olika situationer och känslor, och stärka självförtroendet och självkänslan.

Sarah har själv en bakgrund som scenkonstpedagog och talar varmt för drama som grunden till många av de färdigheter vi behöver – som presentationsteknik och att prata inför publik. Konsten kan i många fall vara en nyckel till andra färdigheter.

– Om du har de rätta verktygen blir du inte lika nervös om du till exempel ska presentera något inför hela klassen, säger hon.

När sagostunden är över promenerar eleverna tillbaka till skolan för att fundera på hur det gick. Hade de valt rätt typ av bok och lyckades de fånga publikens uppmärksamhet?

– En litterär gestaltning i form av en sagostund är bra på det sättet att det automatiskt ger resultat – publiken får lyssna till en saga och du får omedelbar respons.

Eleverna i klass tre och fyra i Kaskö skola övar litterär gestaltning i form av högläsning tillsammans med dramapedagog Sarah Bergkulla.

Sarah säger att hon är nöjd med resultatet. Tillsammans med eleverna repeterar hon ännu några knep för att värma upp kroppen och rösten. Alla får ha handen på magen och säga hej, med ett ordentligt magtryck.

Dagen avslutas med en vernissage som är öppen för föräldrar och andra intresserade. Där får eleverna visa upp vad de har lärt sig.

– Föräldrarna har trots allt en nyckelroll när det gäller barns skapande. Det är de som ska uppmuntra, skjutsa och kanske puffa på när det behövs, säger Sarah Bergkulla.

Vad är då det bästa med ditt jobb inom Skapa?

– Att se glädjen hos barnen när de får prova på något nytt eller visa vad de kan. Att se deras skaparglädje och se dem känna stolthet över vad de åstadkommit. Det värmer också att känna den gemenskap som konstundervisningen ger och se att det väcker ett kulturellt entreprenörskap. Det är också roligt att se att antalet deltagare i olika verksamheter faktiskt har ökat sedan vi startade projektet.

Sonja Finholm, text och foto